livet är otroligt knepigt

jag tror jag förstår, att jag hänger med och är på rätt spår.
men jag har inte en chans.

det är jobbigt,
olika viljor går inte ihop.
det fungerar inte riktigt.
vad är det jag vill egentligen?
resten vet jag ju redan.
jag blir nojig, orolig, ledsen.

vad är det jag vill egentligen?
jag har ingen aning,
jo det vet jag nog,
en sak vet jag åtminstone.
jag varken vill eller orkar bli sårad.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0